Gå direkt till textinnehållet
GUIDEN Anna Körlof, senior jurist på Finansinspektionen. Foto: Finansinspektionen

Nya föreskrifter om säkerhetsskydd

GUIDEN Anna Körlof, senior jurist på Finans­inspektionen, förklarar innebörden i de nya föreskrifterna om säkerhetsskydd för finansiella företag.

Finansinspektionen inför nya föreskrifter om säkerhetsskydd för finansiella företag, vad innebär de?
– Föreskrifterna innehåller krav på att de finansiella företag som driver säkerhetskänslig verksamhet ska använda blanketter som Finans­inspektionen anvisar på sin webbplats. Blanketterna ska användas för att bland annat anmäla säkerhetskänslig verksamhet och påkalla samråd med myndigheten inför ingående säkerhetsskyddsavtal och överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet.

Varför har FI infört föreskrifterna?
– Avsikten med de nya föreskrifterna är att underlätta för verksamhets­utövarna att fullgöra vissa skyldigheter enligt regelverket. De avser också att effektivisera inspektionens arbete som tillsynsmyndighet.

Vad är ett säkerhetsskyddsavtal?
– Vad ett säkerhetsskyddsavtal är framgår av 4 kapitlet säkerhetsskyddslagen, 7 kapitlet Säpos föreskrifter om säkerhetsskydd samt Säpos vägledning i säkerhetsskydd: säkerhets­skyddad upphandling.

– Där framgår att ett säkerhetsskyddsavtal är ett avtal som syftar till att säkerställa säkerhetsskyddet vid en offentlig upphandling, ingående av avtal eller vid samarbete eller samverkan. En verksamhetsutövare som har för avsikt att genomföra en upphandling, ingå ett avtal eller inleda ett samarbete (förfarande) med en annan aktör måste ingå ett sådant avtal med aktören för att säkerställa att säkerhetsskyddet upprätthålls på samma nivå hos aktören som hos verksamhetsutövaren själv.

– Ett säkerhetsskyddsavtal ska ingås om aktören genom förfarandet kan få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre, eller annan säkerhetskänslig verksamhet av motsvarande betydelse för Sveriges säkerhet. Skyldigheten att ingå säkerhetsskyddsavtal gäller även i de fall en underleverantör anlitas.

I föreskrifterna står det att FI i vissa fall beslutar om placering av en befattning i säkerhetsklass 2 och 3, i vilka fall görs det?
– Ibland ska en anställning eller annat deltagande i en verksamhet placeras i säkerhetsklass enligt säkerhetsskyddsregelverket. Befattningarna kan placeras i tre säkerhetsklasser: 1, 2 eller 3, där 1 är den högsta skydds­värda nivån och 3 den lägsta. Vilken säkerhetsklass en viss befattning ska ha beror på i vilken utsträckning den anställde får del av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, och vilken skada för Sveriges säkerhet personen har möjlighet att orsaka genom sin anställning.

– Finansinspektionen beslutar om placering av befattningar i säkerhetsklass 2 och 3 hos enskilda verksamhetsutövare inom området finansiella företag samt hos motsvarande utländska företag som är etablerade i Sverige. Dessutom beslutar Finansinspektionen om placering i säkerhetsklass 2 och 3 hos en aktör – till exempel en leverantör – som en sådan enskild verksamhetsutövare har ingått säkerhetsskyddsavtal med. Eventuella anställningar i säkerhetsklass 1 är det däremot Regeringen som beslutar om.

Vilka företag omfattas av de nya föreskrifterna?
– Föreskrifterna omfattar de företag som faller inom Finansinspektionens tillsynsområde, det vill säga enskilda verksamhetsutövare inom området finansiella företag och motsvarande utländska företag som är etablerade i Sverige.

Vad kommer det att innebära för förändringar för företagen?
– Föreskrifterna är verkställighets­föreskrifter, och innehåller inga nya förändringar i materiellt hänseende. Det som införs är krav om att använda blanketter som finns anvisade på Finansinspektionens webbplats.

När träder föreskrifterna i kraft?
– De trädde i kraft den 1 december i år.

Mest läst

Finansförbundets krönika

»Finansförbundet och de flesta andra parter på arbets-marknaden är överens om teorin att inflationen bäst bekämpas genom minskad konsumtion«, skriver Finansförbundets presidium.
Läs Finansförbundets krönika
»Varje bransch som står utan en fackförbundstidning är mer sårbar för korruption, oegentligheter och missförhållanden«, skriver Finanslivs chefredaktör Axel Andén.
Några slutord