Utplånad på ett par dagar

Gregory Becker, vd i den amerikanska nisch­banken Silicon Valley Bank, sitter i studion på tv-kanalen CNBC i slutet av januari. Han har ett positivt besked att ge tittarna. 2022 var ett tufft år, berättar han, både för techsektorn och för banken. Men nu har marknaden bottnat, och under andra halvan av 2023 kommer vändningen.

– Jag är optimistisk, kristallkulan är lite klarare nu än vad den var i höstas, säger han.

Det dröjer inte länge innan tonläget förändras. Onsdagen den 8 mars meddelar Silicon Valley Bank en förlust på 19 miljarder kronor och att banken måste ta in 24 miljarder kronor i nytt kapital. Anledningen är minskad inlåning, men det är inte det enda problemet. Banken har även tvingats sälja dåliga investeringar i räntepapper till en brakförlust för att möta insättarnas uttag.

Beskedet kommer som en chock och det dröjer inte länge innan ryktet går. Mellan onsdagen och torsdagen tar bankens kunder ut totalt 42 miljarder dollar, motsvarande 440 miljarder kronor. Det är den näst största bankrusningen i amerikansk historia, efter Lehman Brothers. SVB-aktien kollapsar.

På fredagen kliver myndigheten för den statliga insättningsgarantin FDIC in och tar över kontrollen över insättarnas pengar. Kort därefter utlovar Federal Reserve, FDIC och USA:s finansdepartement skydd för samtliga insättningar. Däremot skyddas inte aktieägarna.

I marknaden växer nu oron att fler banker ska sitta med liknande problem som SVB, och snart faller en rad nischbanker fritt på börsen. Bara någon dag efter kraschen stänger myndigheterna nischbanken Signature Bank, då banken befaras ha liknande risker. Snart kommer även upp­gifter att det är kris i den regionala banken First Republic Bank. Banken räddas senare av stöd på 30 miljarder dollar, efter en överenskommelse mellan de elva största bankerna i USA.

Efter att den här artikeln skickades till tryck har First Republic Bank, trots räddningsauktionen, gått under och sålts till Jp Morgan Chase.

Dramatiken är dock långt ifrån över. Kreditvärderingsinstitutet Moody’s sänker utsikterna för hela den amerikanska banksektorn från stabila till negativa, samtidigt som den amerikanska centralbanken Federal Reserve tar till flera åtgärder för att dämpa riskerna för spridningseffekter. Bland annat sjösätts ett nödlåneprogram och det visar sig snart att amerikanska banker har sökt stöd till rekordstora belopp. Den första veckan lånar amerikanska banker 164 miljarder dollar, runt 1 700 miljarder kronor, enligt Bloomberg. Det är klart mer än när det var som värst under finanskrisen.

Även USA:s president, Joe Biden, gör sitt för att försöka lugna amerikanska hushåll. I ett livesänt tal manar han marknaden till lugn. »Banksystemet är stabilt«, säger han.

Svallvågorna når även Europa. En vecka efter kollapsen i SVB köps den schweiziska storbanken Credit Suisse upp av värsta konkurrenten UBS. Även i Sverige får kraschen konsekvenser, där pensionsjätten Alecta gör en förlust i de tre amerikanska nischbankerna på nära 20 miljarder kronor, vilket leder till att bolagets vd Magnus Billing får lämna sin tjänst.

Frågorna om Silicon Valley Bank är många. Hur kunde USA:s 16:e största bank med 210 miljarder dollar på balansräkningen, samma storleksklass som systemviktiga Swedbank, rasa ihop på bara ett par dygn?

Samtidigt är Silicon Valley Bank ingen vanlig bank. Nischbanken från San Francisco har specialiserat sig särskilt mot techsektorn, riskkapitalbolag och förmögna privatpersoner.

Med det senaste decenniets lågränteläge har nischen varit en mycket lönsam affär, med högre värderingar och en nästan obegränsad tillgång på riskvilligt kapital. Mellan 2020 och 2022 tredubblas bankens kundbas.

Men jämfört med andra banker har Silicon Valley Bank svårare att omsätta de förmögna kundernas insättningar i utlåning. Anledningen är att mycket av inlåningen kommer från kapitalrundor, där pengarna öronmärkts till teknik, personal och annan konsumtion. I stället för att tjäna pengar på vanliga banklån köper därför banken i stället statsobligationer med fast ränta och långa löptider.

Enligt Marcus Barthelson, regelverks- och marknadsriskexpert på konsultbolaget FCG, var 57 procent av Silicon Valley Banks balansräkning investerad i fastränteobligationer och med en genomsnittlig löptid på 6,2 år.

– Det är en extrem nivå om du jämför med vilken europeisk bank som helst, säger Marcus Barthelson.

Han påpekar att planen sannolikt var att hålla obligationerna till förfall, men i takt med det försämrade makroläget med inflation och snabbt stigande räntor förändrades utsikterna för techsektorn drastiskt. Bankens inlåning började minska, precis som det underliggande värdet i bankens obligationer. Detta hade inte behövt vara ett problem om innehaven hade räntesäkrats, men någon sådan försäkring togs aldrig.

I takt med att uttagen sedan fortsatte öka tvingades banken i början av mars att gå till den öppna marknaden för att frigöra kapital. Obligationerna såldes till vrakpris. Och när ryktet väl sen gick blev det snabbt trångt i dörren. Enligt bolagets årsredovisning låg endast 2,7 procent av insättningarna inom ramen för den statliga insättningsgarantin på 250 000 dollar, motsvarande 2,6 miljoner kronor.

Marcus Barthelson menar att Silicon Valley Bank var medveten om ränteriskerna. Han pekar på årsredovisningen från 2021 där bolaget gjort en bedömning av riskerna för snabba räntehöjningar.

– Där kunde man se att 2 procent i ränteökning skulle ha en påverkan på 27,7 procent av kapitalet. Det är dubbelt så mycket som maxriktvärdet tillåter inom EU, säger han och påpekar att motsvarande räkneövning inte fanns med i den senaste årsredovisningen, troligen för att risken var ännu högre.

Även regelkraven spelar en viktig roll. Regelverken för bankerna i USA är lättare än i Europa, med lägre kapitalkrav och mindre krav på stabila balansräkningar. Orsaken till det är en regeländring som gjordes 2018, där ribban för de hårdaste regelkraven höjdes till banker med tillgångar på minst 250 miljarder dollar, från tidigare 50 miljarder dollar. Marcus Barthelson tror att kollapsen i Silicon Valley Bank kommer leda till att regelverken i USA skruvas åt.

– Regelverket som det ser ut nu innebär att endast de 12 största bankerna i USA omfattas av samma krav som europeiska banker. Hade regleraren haft kvar det tidigare kravet så hade SVB och många fler varit innefattade, så det är nog sannolikt att myndigheterna kommer vidta sådana åtgärder.

Hur ser du risken att andra banker sitter med liknande problem som SVB?

– Det finns säkert en och annan bank som har tagit för mycket ränterisk och som råkar ut för liknande problem med snabba ränteökningar, men jag har svårt att tro att det skulle vara ett systematiskt problem eller av samma dignitet för många andra banker. Det kommer visa sig det närmaste halvåret eller året hur det har sett ut, säger han.

Drygt tre veckor efter Silicon Valley Banks besked om nyemission stod det klart att First Citizens Bank köper SVB, vilket lugnat marknaden. Sam­tidigt ligger oron kvar att det värsta ännu inte är över.

Till skillnad från den koncentrerade banksektorn i Sverige är marknaden i USA långt större och med tusentals olika aktörer.

I en rapport från Federal Reserve Bank of Kansas City, en av centralbankens tolv regionbanker, varnas det nu för att fler lokala banker sitter med orealiserade förluster på grund av ränteökningar. Vid slutet av 2021 hade endast fyra lokalbanker en kapitalnivå under 5 procent, vilket gör de mer sårbara för att klara en kris, visar rapporten. Ett halvår senare hade den siffran ökat till 333 amerikanska banker.

Liknande slutsatser drar ekonomer i en undersökning som publicerats i Social Science Research Network, där 186 banker i USA påstås ha liknande problem som Silicon Valley Bank.

Inte heller myndigheten för den statliga insättningsgarantin, FDIC, tycks helt övertygad. Under ett tal tidigare i våras målar myndighetens ordförande Martin Gruenberg upp en bild där det osäkra makroläget, inflationen, stigande räntor och strukturella förändringar för ekonomin ner i en lågkonjunktur senare i år.

– Riskerna som bankerna möter kvarstår och nya risker har uppstått, säger han.

Även Martin Gruenberg ser räntan som en stor risk. Vid årsskiftet uppgick totalsumman för bankernas orealiserade förluster i den amerikanska banksektorn till runt 620 miljarder dollar, enligt FDIC.

– De goda nyheterna är att bankerna generellt är starka finansiellt och inte har blivit tvungna att realisera förluster genom att sälja tillgångar som minskat i värde. Orealiserade förluster försvagar å andra sidan bankens framtida förmåga att möta oväntade likviditetsbehov, fortsatte Martin Gruenberg.

Som Martin Gruenberg sätter fingret på har amerikanska banker flera starka år bakom sig, trots pandemiåren med kraftigt stigande arbetslöshet. Sektorn gjorde ett sämre samlat resultat 2022 än 2021, men ligger fortfarande högre än före pandemin. Stigande räntor har även varit ett positivt tillskott, i kombination med en stark lånetillväxt. På det står bankerna med starka balansräkningar, vilket gör det lättare att hantera förluster och en svagare ekonomi. Under 2022 låg till exempel endast 39 banker på FDIC:s lista över problembanker, vilket är rekordlågt.

Vad kommer hända nu? Frågar man marknaden lutar det åt att Fed sänker räntan senare i höst. Något som talar för det är räntekurvan som nu är inverterad. Det innebär att korta räntor ger högre avkastning än långa, vilket brukar vara ett tecken på en lågkonjunktur är på väg. Men som våren visat är ingenting på finansmarknaden helt säkert.