Tagg: sparande

På jobbet
Foto: Istock

Hon startade eget efter 14 år på bank

Publicerat den 2 oktober 2017 kl. 11:09

Therese Nyrén hade arbetat med private banking i tio år och på Nordea i totalt 14 år när hon kände att det var dags att göra något annat. Hon stötte på Patricia Hjärtner som arbetade med aktiehandel och höll kurser i daytrading.

– Hon hade väldigt mycket att göra, och jag kände att jag gärna ville starta eget och göra något jag brinner för. Det var nu eller aldrig, säger Therese Nyrén.

Tillsammans driver de nu Hjärtner & Partner, ett företag som erbjuder kurser inom aktiehandel, pension och sparande.

– Digitaliseringen inom banksektorn sätter större krav på individen att söka information. Alla har inte det intresset, så de kommer till oss för att lära sig, säger Therese Nyrén.

Förutom kurser driver hon och Patricia Hjärtner också podden Tradingmamman, håller pensionsluncher och tradingdagar. I vår anordnar de sin första tradingresa till Kroatien.

De riktar sig både till privatpersoner och företag.

– Utbildningarna är till för alla, men det är många kvinnor som kommer. Det är jätteroligt, säger Therese Nyrén, som är särskilt intresserad av kvinnligt sparande.

Hjärtner & Partner är nystartade, men har redan fullt upp. De hoppas kunna bli fler framöver, och på lång sikt har de stora planer.

– Vår målsättning är att bolaget ska vara värt en miljard om tio år. Vi får se om vi når det, men vi har ambition.

Therese Nyrén råder andra som funderar på att starta eget att våga ta steget.

– Jag säger bara: gör det! Annars kommer du ångra dig.

In med utbildning om pensioner på universitet och högskolor

Publicerat den 22 oktober 2013 kl. 18:54

Ekonomi- och/eller personalavdelningarna har oftast hand om tjänstepensionsfrågorna hos våra arbetsgivare. Men har de fått rätt förutsättningar att klara de viktiga arbetsuppgifter som handlar om tjänstepensioner?

(mer…)

Skandalbolag

Publicerat den 1 mars 2013 kl. 15:31

Min grannbloggare här på Finansliv, Martin Björgell, skrev härom veckan ett inlägg som handlade om alla de aktuella företagsskandaler som rullats upp det senaste året. Det handlade om Nuon, TeliaSonera, Securitas, Stora Enso med flera. Min hemmabas Folksam, utmålades som en arg ”allsmäktig affärsängel med gröna fingrar och ett giraffhjärta som ska rymma alla med krav som fokuserar på mer etik i bolagen” samtidigt som att Folksam inte har sopat rent framför egen dörr. Som stödbevisning anges ett googleresultat på Folksam + skandal. Resultatet genererar 78 000 träffar på Google.

Detta låter ju inte helt bra, jag provar därför några andra slumpvis valda bolag + skandal.

  • Skandia ger 60 700 träffar
  • Länsförsäkringar ger 285 000 träffar
  • Nordea GER 5 260 000 träffar
  • Swedbank ger 2 840 000
  • SEB ger 8 740 000 träffar

Vid det här laget blir jag något skeptisk till sökresultatens validitet.

Jag bestämmer mig därför för att titta lite på innehållet i resultaten och kommer snabbt fram till att företag med många kunder ibland hamnar i situationer där den enskilda kunden eller kundgruppens behov ställs emot de övriga kundernas. Det handlar om underfinansierade begravningskostnader, upprörda fondandelsägare, tekniska problem med internetkontakt, nedlagda kontor, indragen kontanthantering men också lite mer allmänna kontroverser som rör bonusprogram, idrottsarenor, räntesättning, bolån och tolkningar av försäkringsvillkor.

Samma resultat får man om man gör en sökning på t ex BP och scandal (32 miljoner träffar). Ju större företag desto fler träffar.

Detta ska inte uppfattas som ett försvar snarare som källkritik i största allmänhet. Självklart vill Folksam och andra bolag hålla sig borta från den röda skandalzonen och vi kan alla bli bättre på att tillfredsställa våra kunders behov. I Folksam har vi valt en modell med en Kundombudsman som självständigt granskar olika ärenden där kunder eller kundgrupper känner sig förfördelade.

Martin Björgell har också missuppfattat det här med Folksams påstådda ilska. För Folksam handlar det inte om känslor utan om långsiktig hållbarhet. Folksams kunder bryr sig om hur svenska bolag agerar i affärsetiska frågor. Det är därför vi lägger stor energi på att försöka använda det samlade kundkapitalet om ca 280 miljarder kronor för att påverka de bolag som vi investerar i. Påverka dem att

  • ta affärsetiken på större allvar,
  • begränsa sin negativa miljöpåverkan och
  • respektera mänskliga rättigheter som arbetsrätt och yttrandefrihet

I de fall Martin Björgell och andra upplever det som att vara ”arg” så tar jag gärna det. Det viktigaste är ändå att svenska pensionssparare kan känna sig trygga med de investeringar som görs i aktiebolag. Både ur ett finansiellt och ett etiskt perspektiv.

 

Säkraste anledningen att amortera på bolånet

Publicerat den 11 april 2012 kl. 09:17

Är amortering lönsamt eller inte? Internet är fullt med uträkningar som ska ge svaret. Problemet är att resultatet blir olika beroende på hur stor amorteringen är, räntan och framför allt vad du istället gör med pengarna. Därför vill jag lyfta fram en helt annan anledning än den rent ekonomiska till varför amortering kan vara klokt.

Anledningen är att när du amorterar på dina lån skapar du gradvis en tryggare privatekonomisk situation för dig själv och din familj.

Kort sagt – ju mindre lånet är, desto mindre påverkar det dig om priset på bostäder sjunker, om räntorna stiger eller om du får en lägre inkomst. Du får helt enkelt en säkrare ekonomisk situation och vardag.

Den som tar bolån idag får låna max 85 procent av köpeskillingen. Så har det sett ut sedan Finansinspektionen införde ett bolånetak för drygt ett år sedan. Innan dess gick det att låna 100 procent av värdet på bostaden och det fungerar bra så länge bopriserna stiger, men om de sjunker går det inte att betala av lånet vid en försäljning. Då kan säljaren bli sittande kvar med ett blancolån med en mycket högre ränta och utan möjlighet att få nya lån eftersom kreditvärdigheten blivit sämre.

Det är lätt att vänja sig vid att  boprierna alltid stiger när prisutvecklingen i Sverige gått från i genomsnitt 5.000 kronor per kvadratmeter 1996 till cirka 23.000 kronor 2011 (se diagram). Den som äger eller köper en bostad idag kan sannolikt inte vänta sig samma utveckling de kommande femton åren och därför är det viktigt att ha marginaler.

Bankföreningen i sin tur har bedömt att en belåning på max 75 procent av värdet på huset eller lägenheten i normalläget är sunt, det vill säga en ännu lägre belåning än vad bolånetaket tillåter. Då bedömer man att hushållet har en god marginal. När du kommit ner till en belåning på 75 procent kan det vara värt att fundera på om det är bättre att göra något annat med pengarna. Har du exempelvis andra krediter med högre ränta är det bättre att amortera på dem. Är du intresserad av placeringar och inte behöver pengarna de närmsta åren, då kan det vara en god idé att exempelvis spara en peng i fonder varje månad istället.

Idag är det ofta de som behöver amortera mest, som amorterar minst. De som har störst lån är boende i storstäderna där priserna är höga, och det är också den grupp som i stor utsträckning väljer att inte amortera alls. Kanske känns amortering hopplöst när lånen är så stora att de är näst intill omöjliga att amortera av.

Jag tycker istället att det är värt att se varje procent lånet minskar med som ett delmål på vägen mot en långsiktigt sund belåning på 75 procent. Stirra dig inte blind på hur stort lånet är.

Ekonomisk trygghet är svår att värdera i kronor och ören. Ta med det också i beräkningen nästa gång du funderar på om du ska amortera eller inte!

/Maria

 

Källa: Svensk Mäklarstatistik AB
Boprisutvecklingen i hela riket 1996-2011

 

Den som är satt i skuld är inte fri

Publicerat den 9 mars 2012 kl. 12:31

Den som är satt i skuld är inte fri finns ett gammalt talesätt som heter, men hade vi som är lite yngre resonerat så hade vi kanske fått bo kvar hemma. Frågan när man tagit ett bolån är om man ska försöka amortera ner det eller inte. Jag har valt en alternativ strategi. Hur gör du?

Jag pluggade när jag flyttade hemifrån och mitt första boende var en liten etta på 27,5 kvadrat i Jakobsberg. Den kostade 325 000 kronor och för att ha råd att bo där behövde jag både ta fullt studielån och jobba extra som croupier vid ett black jack-bord tre till fyra nätter varje vecka. Varje gång jag träffade min mamma fick jag höra att jag såg trött ut och det stämde nog. Att jobba hela natten och sedan plugga dagtid tar på krafterna efter ett år eller så, men det var det värt.

Jag hade topplån på min lilla lägenhet och banken tvingade mig att amortera för att jag skulle få ta något lån över huvud taget. Jag minns att jag band lånet på två år för att veta vad månadskostnaden skulle bli, och räntan blev dryga sex procent, nästan det dubbla mot var den ligger idag. När jag skulle flytta efter tre år hade räntan såklart sjunkit kraftigt efter IT-bubblan och jag fick betala en ordentlig ränteskillnadsersättning till banken för att lösa lånet i förtid.

Sedan dess har jag flyttat några gånger och så småningom kunnat lägga in en del kontant, och banken har inte haft som krav att jag ska amortera på mitt lån. Efter mitt första boende har jag heller inte valt att binda räntan vid något tillfälle utan alltid haft den rörlig. Ibland har det blivit dyrt, som hösten 2008 när månadskostnaden nästan fördubblades på ett par månader. Vid något tillfälle har jag nästan bott gratis, exempelvis under åren efteråt när centralbankerna sänkte räntorna till nära noll. Som lägst 2009 tror jag min rörliga ränta var 1.01 procent (det du, Claes Hemberg!).

Jag har efter en del funderande resonerat så att jag hellre sätter av en fast summa varje månad, exempelvis motsvarande en ränta på sex procent på mitt lån. Så länge räntan är lägre samlas pengar på kontot, och stiger den över sex procent börjar räntan äta av kapitalet. Den företagsamma sätter dessutom de sparade pengarna på ett konto som ger ränta under tiden.

Vad är då fördelen med det här? Har man ett lån på en miljon och betalar en ränta på 4 procent i månaden sparar man inte mer än ca 430 kronor i ränta om året på att amortera 2000 kronor i månaden. Det kommer dessutom ta över 40 år innan lånet är helt borta. Om du istället sätter 2000 kronor på ett räntekonto med, säg 3 procent ränta, får du nästan 400 kronor i ränta under året och har en buffert på dryga 24 000 på kontot vid årets slut. Med åren minskar också det reala värdet på lånet tack vare inflationen.  

Jag tror att det över tid kommer fortsätta vara billigast att ha en rörlig ränta, och genom att bygga en buffert går det att hantera att kostnaden i perioder kan komma att bli hög. Att inte amortera alls bygger givetvis också på att man har möjlighet att sätta in en del av köpeskillingen kontant från början för att minska risken.

Amortera eller inte – vad tycker du?

Tre procent ränta är inte dumt

Publicerat den 6 mars 2012 kl. 14:32

Fjärde dagen på nya jobbet som privatekonom på SBAB konstaterar jag att det var tur att inte mina första aktieaffärer år 2000 avskräckte mig från att fortsätta med ekonomi och sparande. Sedan dess har det blivit betydligt enklare, snyggare och framför allt roligare att ta hand som sin ekonomi. Till och med att öppna ett sparkonto kan vara rätt kul.

(mer…)

Blixtkyss i råvaror

Publicerat den 6 maj 2011 kl. 10:57

Senaste dagarnas råvaruras är det skarpaste på flera år. Blixtras kallas det vid mäklarborden. Blixtkyss, kanske är ett bättre ord. För alla nya råvarusparare är det den första hårda skolan i råvaruprisernas häftiga rörelser.

 Sedan 2004 har priserna på råvaror haft en positiv uppgång. Kinas glupande aptit har varit en viktig motor. Finanskrisen märktes, men sedan 1 år är spararna mer intresserade av råvaror än på länge. Men senaste tiden har Kinaoron märkts i priserna. Och idag föll det rejält. Den viktigaste råvaran, oljan är ned under symboliska 100 dollar, och oron kokar i råvaruleden.

Experterna säger att priserna inte varit uppblåsta, utan byggt på stigande konsumtion, även från USA, som till slut ser ett ljus i sin ekonomi. Men så spökar psykologin även i oljepriserna. Och oron för ett ras kan mycket väl starta ett ras.

Råvaror har varit senaste årets inneköp bland de mer intresserade spararna. De är inte i på mans konto än, men Boliden har blivit en folkaktie med över 100 000 aktieägare och 1 av 10 svenskar har råvarufonder i sitt sparande. Argumenten har varit att råvaror inte rör sig som börsen. Och det fick vi se idag. Idag öppnade börsen ned 0,16%. Oljan däremot föll -4,5%. Och är ned minst 30% på bara några dagar.

Ändå säger råvaruoptimister att ett bra sparande ska ha 1/5-del råvaror. Just idag tror jag alla tvekar en smula. Det ger ett stabilare sparande på sikt, säger teoretikerna. Och läser vi historiken så har råvaror rört sig annorlunda än börsen. Världsbörsernas nedgång i januari märktes knappast alls på råvarorna. Framtiden är däremot i det mesta okänd…

Om spararna står fast vid sitt ord att de sparar i råvaror på lång sikt, borde det snarare vara att köptillfälle. Men det krävs förstås åtskilligt is i magen för köpa i denna råvarustorm. Kanske är det bäst att bara avvakta. Så här starka reaktioner brukar alltid vara överreaktioner, om det nu tröstar… Jag avvaktar.

Vad säger du om råvaruraset?/Claes Hemberg

”Småbolag luras”

Publicerat den 15 april 2011 kl. 08:46

Handla i småbolag låter spännande, men är svårt med många falluckor och överraskande ofta dör handeln helt. Spararen Hans Olsson hörde av sig och är på många sätt rättmätigt besviken. Idag föll hans gamla favorit 29%.

Varje dag gör svenska folket 4 000 aktieaffärer i småbolag. Det är väldigt många affärer med tanke på de små värden som finns där. Totalt finns det 25 000 sparare som handlar i småbolag. Men det räcker inte. Handeln blir ofta för gles, värdena för små, och få erkända analytiker bevakar dem. Utan allt för ofta blir småbolagen skuggan för fula knep.

Spararen Hans Olsson har varit med i aktiehandeln i många årtionden. Han har aktier både som intresse och som ett aktivt sparande. Men allt oftare har småbolagen fått honom att nu bli riktigt irriterad. Nu känner lurad och manipulerad tid till annan. Finansinspektionen borde få extra medel att bevaka dem. Idag kokar han av ilska över styrelsen i Benchmark oil & gas eller som de nu heter Commodity Quest.

Bolaget hade häromsistens lovade bolaget att aldrig mer ta in pengar, i en så kallad emission. Senaste emissionen skulle vara den sista. Hur nu ett bolag kan lova något sådant. Men lovade gjorde de, enligt Olsson. Nu däremot är de ute med emission ingen. Aktien faller och Olsson som lagt rätt mycket pengar i bolaget är milt sagt förargad.

Mina råd till att handla i småbolag:

– Läs vad erkända analytiker säger om aktien. Det finns inga oupptäckta bolag. Det är en myt. Är aktien inte analyserad  av en erkända analytiker så skulle jag undvika den. (Börsveckan är duktiga på småbolag)

– Spara bara små pengar i småbolag. Högst 1% av ditt sparkapital. För i små bolag kan små överraskningar få hemskt stor effekt.

– Är du intresserad av aktier, ha en bred och stabil bas i stora- och mellanstora bolag, eller fonder. Annars chansar du för mycket.

– Se till att handeln kring aktien har volym. Att handeln per dag är  minst tio gånger ditt intresse. Annars kan du snabbt bli inlåst i aktien.

Häromdagen sålde jag aktier ett småbolag. Där har jag 0,3 promille av mina sparpengar. Trots det lilla köpet var sjögången på 5% upp och ned per dag en varning i sig. Just nu har jag inget småbolag. Hur handlar du småbolag? /claes hemberg

 

Löneökning oftare till bolån

Publicerat den 4 april 2011 kl. 09:00
 
Få du lönehöjning i år?
Ja, det vet jag
30%
Ja, det hoppas jag
21%
Nej, inte i år
35%
Vej ej
14%
Källa Sifo mars 2011
Varannan svensk väntar sig lönehöjning i år. Det är en kraftig minskning, från fjolåret. Och bolånedebatten märks tydligt i vad pengarna ska användas till. De nya pengarna går betydligt oftare till att amortera bolån än tidigare.
 
Årets löneförhandlingar pågår för fullt. Varannan svensk väntar sig här en högre lön i år. Hela en av tre väntar sig inte någon löneökning alls. Därmed har svenskarna en mycket lägre förväntan än under fjolåret. Då väntade sig 7 av 10 en löneökning. Nu är nivån endast 5 av 10. Förra årets höga förväntan om lönehöjning berodde också på att många branscher inte fick någon lönehöjning alls året före, i spåren av finanskrisen.
  
Hur använder du årets lönehöjning?
Konsumerar
30%
Betala av lån
17%
Spara
41%
Avvakta
18%
Vet ej
21%
Källa sifo mars 2011

Vad spararna gör med sin löneökning har också förändrats senaste år. Konsumera och spara är fortsatt de största valen, men en uppstickare är att betala av bolån. I takt med att räntorna för bolånen stigit senaste året har även svenskarna allt mer börjat överväga amorteringar.

Tidigare har cirka 10 procent av spararna tänkt att betala av bolån. Nu är siffran nära dubblats till 17 procent. Antalet personer som planerar att ”konsumera” och ”spara” har inte minskat nämnvärt. Men andelen av deras pengar som går hit lär minska, om amorteringen blir verklighet.

 

Löneökningarna är över huvudtaget en underskattad del av vår ekonomi. Det är nytt krut i bössan. Lite högre lön är inte bara en höjd veckopeng. Utan ett rum till eftertanke och nya idéer. Det är hela samhällets och privatekonomiskt en möjlighet till förändring. På samma sätt som prisökningarna (inflationen) är ett hål i våra fickor, så är lönehöjningen ett nytillskott, en ny möjlighet att välja. Det är ju pengar vi inte hade tidigare.

 
Tänker jag så, blir amortera väl defensivt. Den ger ju inte heller mer än en lång räntefond. Ja, du hör att jag är skeptisk. Kanske är min tro på världen framväxt ljusare än hos de flesta. Men jag tror mina pengar mår mycket bättre på börsen. Och jag tror mina pengar göra större nytta i nya företag, nya idéer som växer och får världen att må lite bättre.
Vad gör du med löneökningen?/claes hemberg