Annika Winsth, chefsekonom Nordea, om 2023
Framtidsspaning »Penningpolitiken verkar med eftersläpning och när de tar historiskt stora kliv med räntan finns risken att de knäcker ekonomierna innan de inser det.«
Hur tror du att ekonomin kommer utvecklas nästa år?
– Svensk ekonomi bromsar nu in snabbt. Hushållen har fått betydligt sämre ekonomiska förutsättningar genom högre kostnader i form av inflation och räntor samtidigt som reallönerna faller kraftigt.
– Bostadsbyggandet har tvärnitat och investeringarna viker nu snabbt på bred front. Även kommuner och regioner står inför betydligt tuffare tider.
– Än så länge har exportindustrin välfyllda orderböcker, men risken är att även de drabbas framöver. Stora delar av världen bromsar nu in samtidigt, till följd av mycket kraftiga åtstramningar från centralbankerna.
– Inflationen har inte toppat än och vintern lär bli besvärlig, vilket talar för att centralbankerna höjer räntan ytterligare. Fed väntas höja räntan till 5 procent, medan Riksbanken förväntas stanna på en styrränta på 2,75 procent.
12 röster om 2023
- Robert Boije, SBAB
- Pär Ekroth, Swish
- Linus Fugl, Danske Bank
- Claire Ingram Bogusz, Handelshögskolan
- Karin Lundberg, Finansinspektionen
- Lars-Åke Norling, Nordnet
- Annelie Nässén, Forex
- Rasmus Roos, Sparbanken Skåne
- Veronica Wallin Johansson, Handelsbanken
- Per Widemar, Ica Försäkring
- Annika Winsth, Nordea
- Petra Ålund, SEB
Hur kommer det att påverka finansbranschen?
– Det är rationellt att bli mer försiktig i osäkra tider och sparandet bör öka framöver samtidigt som konsumtionen lär minska.
– Fed sätter priset på pengar och så länge banken inte höjt klart ligger osäkerheten kvar. Först när vi vet vilken nivå som räntan toppar på kan vi börja leta nya jämvikter. Det gäller alla marknader så som aktiemarknad, räntemarknad samt bostadsmarknad.
Vilka risker ser du?
– Risken är att centralbankerna höjer för snabbt och för mycket. Penningpolitiken verkar med eftersläpning och när de tar historiskt stora kliv med räntan finns risken att de knäcker ekonomierna innan de inser det. Efter många år av historiskt låga räntor är såväl hushåll som företag mycket räntekänsliga.