finansåret 2018
Det händer i branschen 2018
Foto: Istock

Det händer i branschen 2018

utblick Världsekonomin växer även 2018, på hemmaplan får vi draghjälp av en svag krona, låga räntor och en expansiv finanspolitik. Största orosmolnet är bostadspriserna.

I år är det tio år sedan investmentbanken Lehman Brothers ställde in betalningarna. Sedan dess har världens centralbanker genom negativ ränta eller nollränta och värdepappersköp skapat 15 000 miljarder dollar i likviditet, motsvarande en femtedel av det globala börsvärdet. Konjunkturen pekar uppåt globalt och i Sverige. Kommer trenden att fortsätta? Och vad finns det för hot?

– Vi tror att 2018 blir ett bra år. Det är bra fart i den globala tillväxten redan i år, det är få länder som inte växer. Drivkrafterna är många och breda i den globala ekonomin just nu. Det är en ganska tydlig skillnad jämfört med för ett år sedan, säger Anna Öster, chefsekonom på Länsförsäkringar.

Hon får medhåll av Jonas Olavi, allokeringschef på Alfred Berg.

– Kuggarna fortsätter att klicka i varandra och genererar en uppgång med bred bas. Det gynnar de flesta ekonomier i världen. Återhämtningen har pågått sedan finanskrisen – till slut börjar hjulen rulla. Nästa år blir tillväxten lite bättre än i år. Det är positivt, säger han.

– Det finns en stark positiv trend i den globala konjunkturen just nu. Vi har inte haft så här få länder i recession på väldigt länge, åtminstone inte de senaste 40 åren. Världshandeln och industrikonjunkturen har tagit fart med besked. När många länder samtidigt går bra blir det en förstärkande kraft i en värld med mycket handel, säger Ann Öberg, chefsekonom på Handelsbanken.

För innevarande år väntas BNP växa globalt med dryg 3,5 procent, nästa år kan tillväxten öka till 3,8 procent. Två positiva faktorer är att det ser ljusare ut i Europa och att företagen börjar investera igen. Enligt SCB var den årliga tillväxttakten på lån till företag 3,7 procent i oktober. Då ingår lån till flerbostadshus och bostadsrättsföreningar. Även om stora företag även finansierar sig genom att ge ut obligationer är efterfrågan på banklån ovanligt låg.

SEB har en stor andel av sin utlåning till företag och lyfter fram digitaliseringen med stora investeringar i IT, vilka är svårare att låna till, som en förklaring. Svenska storbolag går överlag bra, en utveckling som väntas fortsätta även under 2018.

– Just nu ser vi inget som materiellt kommer att ändra situationen. Vi har haft det här läget i 1,5–2 år när företagen har vuxit väldigt bra, våra kunder har en fantastisk makroekonomisk global medvind. Men man har inte efterfrågat kapital i form av nya lån för att växa. Vi har inte sett några tecken under tredje kvartalet att något annat skulle ske, men förr eller senare kommer det tillbaka, säger Johan Torgeby, vd SEB.

Även i Sverige väntas högkonjunkturen fortsätta. Under tredje kvartalet växte BNP med 2,9 procent jämfört med samma period förra året. Och tillväxten på runt 3 procent kan hålla i sig kommande år.

– Ekonomin väntas utvecklas bra och vi har en stark arbetsmarknad, vi räknar med goda inkomstökningar och vi får även ökade tillskott till hushållen från finanspolitiken nästa år, till pensionärer och barnbidrag, säger Anna Öster.

– Utsikterna för svensk ekonomi ser starka ut, vilket Konjunkturbarometern i november visade. Hushållen är mycket positiva vilket ger en styrka när vi samtidigt ser en avmattning på bostadsmarknaden. På ett års sikt förväntas byggandet minska något i Stockholm, men i Sverige som helhet förväntas fortfarande en svag ökning, säger Ann Öberg.

På plussidan finns den svaga kronan som ger extra draghjälp åt exportbolagen, räntorna är fortsatt låga (mer om det längre fram) och dessutom gör regeringens expansiva budget att både offentlig och privat konsumtion kan öka.

Budgeten för valåret 2018 innebär lägre skatt för pensionärer och högre barnbidrag, men också 40 miljarder i ofinansierade utgifter, vilket motsvarar nästan 1 procent av BNP.

På minussidan ser Anna Öster risk för minskade bygginvesteringar, vilka gett bra skjuts åt tillväxten innevarande år. Även om det behövs många bostäder, finns signaler på att marknaden för dyrare bostadsrätter börjar bli mättad. Något som orsakat kursfall i börsnoterade bostadsutvecklare och spillt över till andrahandsmarknaden under hösten, med prisnedgångar på 10–15 procent i Stockholm.

– Bostadsmarknaden i Sverige är lite i gungning. Mot det står betydlig starkare drivkrafter som gynnar våra fantastiska exportbolag. Det är också valår. Sammantaget ger de två komponenterna en klar övervikt mot en viss oro på bostadsmarknaden, säger Jonas Olavi.

Att det skulle vara en bubbla på bostadsmarknaden som nu är på väg att spricka är det inte någon av de som Finansliv har pratat med som tror på.

– Det är ingen bubbla, men man måste ödmjukt konstatera att det har varit en otrolig resa på fastighetsmarknaden sedan 2007. Det har gått upp med runt 10 procent per år, redan för några år sedan kunde man konstatera att det inte är hållbart på lång sikt, säger Johan Torgeby.

Däremot finns det en risk att vissa hushåll lånar för mycket i förhållande till sin inkomst. För att få låna till bostaden hos SEB ska det finnas tillräckligt med pengar att leva på även om räntan stiger till 7 procent.

Dessutom tittar banken på hur mycket lån bostadsrättsföreningen har, är lånen stora finns risken att månadsavgiften till föreningen höjs när räntan går upp.

Under oktober fortsatte bolånen att öka, den årliga tillväxttakten var i oktober 7,3 procent och totalt har hushållen lånat 3 080 miljarder kronor för att finansiera bostäder, enligt SCB. Det motsvarar drygt 80 procent av hushållens totala lån. Men även konsumtionslånen ökar ungefär lika mycket.

Att skulderna ökar mer än inkomsterna och att den totala skuldsättningen stiger oroar både Finansinspektionen och Riksbanken. Den genomsnittliga skuldkvoten ökade från 326 procent i september 2016 till 338 procent samma månad i år.

Även antalet hushåll med höga skulder i förhållande till sin inkomst ökade. Drygt 11 procent fler har nu en skuldkvot på mer än 600 procent, vilket betyder att 260 000 hushåll ligger på denna nivå.

Sista november beslutade regeringen att gå vidare med Finansinspektionens förslag om att nya bolånetagare som lånar mer än 4,5 gånger årsinkomsten ska amortera ytterligare 1 procent av bolånet per år, utöver de krav som infördes 2016. Förslaget träder i kraft 1 mars 2018. Men samtidigt som utvecklingen på bostadsmarknaden ses som en risk är den svår att bedöma.

– En viss korrigering av bostadspriserna är rimlig, även om den kom lite oväntat. Det är viktigt att ha en viss ödmjukhet inför amorteringskravet. Även om det inte slår på så många av de nya bolåne­tagarna är det ändå vissa som drabbas, och det är köparen på marginalen som sätter priserna. Det är svårt att avgöra exakt hur det här kommer att slå, säger Anna Öster.

Hon påpekar att det är svårt att mäta effekterna då det handlar mer om psykologi än att någon av de underliggande faktorerna har ändrats och hon ser goda förutsättningar för att hushållen klarar att hålla bostadspriserna på nuvarande nivå.

– I Sverige är det bostadsmarknaden och hushållens höga skuldsättning som är orosmomentet just nu. Men en minst lika stor utmaning för svensk ekonomi på sikt handlar om integrationen av de många nya svenskarna på arbetsmarknaden. Att få fler i jobb är centralt inte bara för individen utan också för samhället i stort, säger Ann Öberg.

Johan Torgeby ser inte någon större risk att ekonomin i helhet påverkas negativt under 2018.
– Hushållens balansräkningar är starka, de har höga skulder men de har också stora tillgångar.

Aktiemarknaden har gått väldigt bra under det här decenniet. Sparandet är rekordhögt. Folk har  mycket kudde i sina system. Statsfinanserna är i god form och överlag ser Sverige väldigt starkt ut. Samt att räntorna är låga så det är inte dyrt att låna, säger han.

Utvecklingen på aktiemarknaden är precis som bostadspriserna viktig för konsumtionen, och sannolikheten för att börsen globalt och i Sverige fortsätter upp under nästa år verkar god.

– Jag tror att de följer vinsterna och vinstprognoserna. Globalt pekar liggande prognoser på  10 procent potential i vinsterna. Med en synkroniserad förbättring i den globala konjunkturen finns större anledning att estimaten håller. Då kan börserna hänga med vinsterna uppåt, så 10 procent i global potential är inte orimligt att räkna på för nästa år, säger Jonas Olavi.

Låga räntor och centralbankernas expansiva penningpolitik är en viktig orsak till att priserna på aktier, fastigheter och andra tillgångar har stigit de senaste åren. Vänder trenden är det fler ekonomier än den svenska som kan påverkas negativt.

– Vi har haft en period med kraftigt stigande tillgångspriser i världen och samtidigt har även skulderna ökat. Skulle det ske en korrigering i räntorna så innebär den ökade skuldsättningen att ekonomier är mer sårbara. De totala skulderna (offentliga och privata) har ökat kraftigt efter finanskrisen och ligger i de stora ekonomierna runt 250 procent av BNP. Sen ser fördelningen mellan offentlig och privat sektor lite olika ut i olika länder och regioner, säger Ann Öberg.

Amerikanska Federal Reserve började höja styrräntan för ett år sedan, kollegorna i Kanada och England följde efter. Hittills har Riksbanken följt ECB, och ligger kvar på minus 0,5 respektive noll i ränta. Anna Öster lyfter fram Federal Reserves tydliga kommunikation som ett föredöme.

– Det finns all anledning att tro att centralbankerna kommer att följa Fed i spåren, eftersom det har visat sig fungera för dem. Så här långt. Vi har aldrig varit i den här situationen tidigare. Att det finns risker kopplade till det är självklart, säger Anna Öster.

Johan Torgeby pekar också på risker när centralbankerna ska minska sina stimulanser.

– Risken är vad som händer med tillgångspriserna, aktiepriser, fastighetspriser och räntebärande värdepapper när allt det här ska tillbaks. Förhoppningen är att man gör det här på ett mjukt och klokt sätt så det inte behöver betyda några problem, säger han.

Som det ser ut i dag tror Länsförsäkringar att Riksbanken kan börja höja räntan i mitten av nästa år medan SEB tror att det dröjer till september. Några kraftfulla räntehöjningar ligger dock inte i korten. I slutet av 2019 väntas reporäntan ligga på 0,5 procent, samma nivå som ECB, medan den amerikanska styrräntan har stigit till 2,5 procent. Men även om marknaden kommer att fokusera på vad som händer med korträntorna behöver det inte innebära något större hot mot aktier och andra tillgångar.

– Om 2017 var det synkroniserade tillväxtåret när världens ekonomier samtidigt fick det bättre, så blir 2018 året som centralbankerna börjar dra tillbaka sina stöd mer samstämmigt. Då kan vi som är glada och nöjda med låga räntor förskräckas – hur kommer det att gå för aktier då? Jag tror att man oroar sig för mycket – och tar ut det för mycket i förskott. Även om vi får positiva räntor även på kortsidan, vilket vi har i USA och några länder till, är det inte tillräckligt för att ge något större motstånd mot risktillgångar, säger Jonas Olavi.

Förutom att hålla koll på vad central­bankerna gör under nästa år finns det en hel del orosmoln av politisk karaktär, som vad som händer på den koreanska halvön, hur Kinas åtgärder för att minska på kreditgivningen lyckas och utfallet av Brexit-förhandlingarna. Men att det blir en ny finanskris under 2018 är långt ner på listan över saker att oroa sig för.

– Risken att det sker något likande som med Lehman är otroligt låg. Sedan dess har det finansiella systemet stabiliserats och ändrats fundamentalt. Utlåningen går upp igen, för första gången har centralbankerna globalt köpt statsskulder. Enligt våra beräkningar är det 15 000 miljarder dollar globalt som finns ute i systemet från centralbankerna. Där någonstans finns nästa test. Det blir ingen bankkris – utan en annan typ, säger Johan Torgeby.

publicerad
3 januari 2018

#Finansfredag

Finanslivs redaktörer Aron Sigblad och Anna de Lima Fagerlind om det senaste som hänt i finans- och försäkringsbranschen, vilka trender som påverkar branschen och vad Finansliv har på gång just nu. Nytt avsnitt varje fredag.
Se veckans avsnitt
Nästa onsdag kör vi Finanslivfrukost med karriärcoachen Ewa Helander. Till frukost har vi inte hört något om att det bjuds på leverpastej, däremot serveras bland annat surdegsfrallor, chiapudding, nybryggt kaffe och juice såklart! Länk i bion.
I varje nummer av Finansliv har vi med en Spotifylista skapad av en branschprofil. Vems lista skulle du vilja ta del av?
Illustrationer av @lotta_sjoberg i #finansliv ✂️✂️ #metoo #klipput #påjobbet
Boka årets första Finanslivfrukost redan nu så slipper du göra det sen. ☕️
Följ @Finansliv på Instagram